Guldkompassen

Namn: Guldkompassen

Författare: Philip Pullman

Serie: Den mörka materian (Del 1)

Originaltitel: The Golden Compass

Översättning: Olle Sahlin

Handling: Allting börjar när Lyras farbror, Lord Asriel, återvänder till England med berättelser om en plats nära Nordpolen där man genom norrskenets skimmer kan ana en annan värld. Inte långt därefter försvinner Lyras vän Roger under mystiska omständigheter. Snart blir Lyra indragen i ett farligt äventyr med underliga vetenskapsmän, häxor och pansarbjörnar som drabbar samman i polarmörkret. Men framför allt finns här alethiometern, guldkompassen. en magisk sanningsmaskin med stor makt för den som kan använda den rätt..

Smakprov: Vakten avfyrade flera skott och polisen gjorde sig redo att hjälpa till. Men Iorek Byrnison skakade bara av sig kulorna som om det hade varit regndroppar. Han kastade sig fram med ett tjut och ett dån av metall, innan vakten hann undan, och slog honom till marken. Lyra kunde föreställa sig exakt vad som skulle hända härnäst han skulle krossa mannens skalle som om det varit ett ägg, och detta skulle följas av en blodig strid. Utan att tänka sig för kilade hon fram och lade sin hand på den enda sårbara punkten i björnens rustning. "Iorek!" sade hon i argsint men dämpad ton. "Hör på! Du har en skuld till mig, eller hur? Nå, nu kan du betala den. Gör som jag säger. Slåss inte med dom här männen. Vänd dig bara om och gå härifrån med mig. Vi behöver dig, Iorek, och du kan inte stanna här. Följ bara med mig ner till hamnen utan att ens se dig om. Släpp den här mannen och följ med mig.." Den stora pansarbjörnen vände sig om och gick därifrån i sällskap av Lyra. Ingen annan rörde sig. De såg på när den stora jättebjörnen vände sig bort från sina offer på befallning av den lilla flickan.

Egna tankar: En väldigt annorlunda bok, liknar inte nått jag tidigare läst. Men det gör den också otroligt unik och väldigt bra. I vissa tillfällen tycker jag också att boken är väldigt vacker för alla (de flesta) är väldigt nära djuren och jag älskar karaktären Iorek Byrnisson en ensam pansarbjörn. Det är väldigt intressant att läsa om den värld dom lever i. Hett tips! Kommer verkligen att läsa fortsättningen.

Blunda och hoppa

Namn: Blunda och hoppa

Författare: Sarah Dessen

Översättning: Johanna Lindbäck

Orginaltitel: This Lullaby

Handling: Remy har en krass syn på tillvaron, särskilt när det gäller  kärlek. Kanske har det något att göra med att hennes mamma är inne på sitt femte äktenskap och att hennes pappa stack innan Remy föddes. Hon tror på korta förhållanden utan större känslomässigt engagemang och att satsta på sig själv. Hon tar inga risker, lämnar inget åt slumpen och har jobbat stenhårt för att ta sig till Stanford det prestigefyllda college där hon ska börja till hösten.

Men så träffar hon Dexter: klumpig, slarvig och impulsiv - allt det som Remy avskyr, inte alls hennes typ. Tror hon.

Smakprov: 

"Hallå där" sa han glatt. "Hur är det?"
"Vad tusan är ditt problem?" fräste jag ilsket och masserade armbågen.
"Problem?"
"Du knuffade just in mig i väggen, din skitstövel!" Han blinkade till.
"Jösses" sa han sen. "Vilket språk." Jag bara tittade på honom. Fel dag, kompis, tänkte jag. Du träffade mig på helt fel dag.
"Grejen är" fortsatte han oberört, som om vi haft en ett trevligt samtal där vi diskuterade väder eller världspolitik, "att jag såg dig ute i hallen. Jag var där borta vid däcken." Jag var helt säker på att jag satt och blängde på honom, men han fortsatte lika oberört.
"Och jag kände, helt plötsligt, att vi hade något gemensamt. Att det fanns en attraktion mellan oss. Och jag fick den där känslan att något stort skulle hända. För oss båda. Det var meningen att vi skulle vara tillsammans." Jag tittade bara på honom.
"Gå härifrån." bad jag killen. Han log igen och drog handen genom håret.
"Ta bara det här." sa killen och tog tag i min hand. Han vände upp handflatan innan jag ens hann reagera och drog upp en penna ur sin bakficka. Och sen - jag skojar inte - skrev han ett namn och ett telefonnummer mellan min tumme och pekfingret. Dexter, stod det.

Egna tankar: Sarah Dessen är nu ofc en av mina favoritförfattare. Jag åkte hem, satte mig ner och började läsa. Jag läste hela eftermiddagen, kvällen och en bit in på natten. Superdupervarning för sträckläsning! Otroligt hur boken verkligen fångade mig. Jag kunde inte slita mig från den. Jag ÄLSKAR karaktärerna. Speciellt Dexter. För att beskriva honom skulle jag säga att han är näst intill galen. Haha. Detta var fjärde boken jag läste av Sarah Dessen och jag hoppas innerligt på ännu en. Rekomenderas superstarkt! Speciellt nu på sommaren, den är en perfekt sommarbok.

Halvblod

Namn: Halvblod

Författare: Sofie Trinh Johansson

Serie: Halvblodstriologin (Del 1)

Handling: Aveline Johansson, 22 år, lever med ett hjärta skört som glas. Det stillasittande livet har gjort henne till en enstöring som umgås mer med rollkaraktärerna i sina böcker än med verkliga vänner. Men efter att ha råkat höra ett samtal mellan sina föräldrar, ett samtal hon vet att hon aldrig borde hört, förändras hela livet. Plötsligt befinner hon sig på flykt med den enda personen som vet vem och vad hon egentligen är. Men kan hon lita på Billy? Eller är hon i större fara med än utan honom?

Smakprov: "Billy, är det något som är fel?" Jag trodde inte han hörde mig. De panikslagna ögonen mörknade och vidgades i en blinkning. Jag drog ett enda andetag i chock. Färskt blod rann ner över min hud, vilket betydde att jag just nu befann mig i livsfara. "Aveline, du måste härifrån nu. Spring!" röt han med sina lungors fulla kraft. Jag såg Billy framför mig med det var ändå inte han. Monstret i honom försökte slå sig fram. Jag var rädd nu och räddslan fick mig att röra mig snabbare än jag någonsing gjort förut. Ingen hade kunnat slå mig, men Billy gjorde det..

Egna tankar: Jag kan nog ärligt säga att detta är en av de bästa böckerna jag läst. Jag fulkomligt ÄLSKAR den! Vilka känslor! Verkligen omöjlig att slita sig från. För första gången på ganska länge sitter jag och läser i timmar. I ena stunden gråter man av glädje och i andra stunden gråter man av sorg. Jag MÅSTE läsa nästa bok: Vingar av glas. För slutet på boken alltså.. hur mycket jag än vill berätta allt kommer jag inte att göra det. Du får helt enkelt ta och läsa den själv. Minuset med boken är den förbaskat lilla texten! Men när man väl börjat läsa märker man det inte längre, man blir för uppslukad av vad som händer. Karaktärerna är fantastiska, man vill verkligen inte släppa dom. Och det lilla plusset är att det är en svensk författare!